Och själen blev kropp. Hur upptäckten av hjärnan förändrade världen
Av Carl Zimmer
Översättning från engelskan av Pär Svensson

I morse vaknade jag med huvudvärk. Skulle jag ta en huvudvärkstablett? Hade jag levt på 1600-talet, som engelsmannen Thomas Willis i den medicinhistoriska boken Och själen blev kropp av den amerikanske författaren och journalisten Carl Zimmer kanske jag trott att jag var besatt av illvilliga demoner. Om Willis skriver Zimmer: ”Han befriade själen från dess kopplingar till stjärnor och demoner och hävdade att det var hjärnans kemiska apparat som var nyckeln till välbefinnande och lycka.”

Zimmer presenterar ett fascinerande stycke medicinhistoria. I bokens inledning, en vacker sommardag i Oxford år 1662, plockar Willis ut hjärnan ur en nyss avliden adelsman. Scenen målas upp med lukter och dofter. Men Zimmer ger en bred skildring av England och placerar vetenskapsmännen i sin politiska miljö. Där finns både rojalister och parlamentarister. De senare med den stridbare ledaren Oliver Cromwell.

Ett stort antal personer passerar revy. Centralt är Willis arbete med att utforska hjärnan med nervsystem. Vi får följa Willis och personerna runt honom, Oxfordgruppen, i med- och motgång under några decennier under mitten av 1600-talet.

I Oxford finns också kungens livmedikus William Harvey som upptäckte blodomloppet och förvandlade fysiologin till en experimentinriktad vetenskap. En annan välkänd naturforskare är Robert Boyle som hade del i alkemins utveckling till kemi. Boyles lag känner alla naturvetare till. Vi är också med när det välkända Royal Society grundas i London en novembereftermiddag år 1660.

Boken avslutas med ett kapitel om modern hjärnforskning med datorer och magnetkamera. Där konstateras att Willis insats reste de fyra pelare som den moderna neurovetenskapen vilar på. Vilka de är? Läs själv och begrunda! Texten är lättläst och kräver inga djupare medicinska kunskaper. Om du vill läsa mera finns där en diger litteraturlista. Boken är väldokumenterad, har ett 10-tal svart-vita teckningar och har förstås ett användbart register.

SM