|
Det blev ingen storväst: min barndom och uppväxt
Av Kjell-Olof Feldt Han hade ett känsloladdat förhållande till pengar redan i småskoleåldern. I sin memoarbok "Det blev ingen storväst" berättar vår f. d. finansminister Kjell-Olof Feldt om sin barndom och tonårstid under kärva ekonomiska villkor i västerbottniska Holmsund och Skellefdteå. Hans frånskilda ensamstående mor måste skicka bort honom till hans morfars syster. Där tillbriungar han många, alltför många, barndomsår. Hon, mammans faster, framstår som rena skräcktanten, vilket förklaras av Kjell-Olofs ständiga längtan efter sin mamma. Lille Kjell-Olof fick tidigt bidra till sin försörjning genom bärplockning, jultidningsförsäljning och jobb som cykelbud. I tonåren blev han svårslagen i kortspel och tjänade skapligt med pengar på pokervinster. Boken har sin främsta styrka som skildring av 40- och 50-talets svenska klassamhälle. En underdog segar sig uppåt och tar sig in i läroverk och universitet, uppbackad av sin envisa och uppoffrande mor. Feldts memoarbok är inte minst en hyllning till modern, som även hon gjorde en märklig klassresa sedan sonen flugit ur boet. "Storvästen" var ett arbetsplagg som jobbarna vid Sandvikssågen bar. Kjell-Olof Feldt behövde aldrig dra på sig storvästen. Boken slutar med att han lycklig stiger av tåget på Uppsala central på väg mot universitetet. Feldts förra memoarbok, "Alla dessa dagar" om hans tid i politiken, är vassare och roligare läsning. De nya memoarerna är ett komplement som förklarar hur en politiker kunde formas och uppstå ur de så kallade folkdjupen förr i världen. |
Elsa W. |