|
Gud, pengar och moral i affärslivets gryning Gunnar Dahl Boken handlar om det medeltida affärslivet i västra och södra Europa samt Medelhavsområdet. Fokus ligger på det italienska affärssamhället, där mycket av vårt moderna affärsliv växte fram. Den medeltida affärsmannens villkor var i många avseenden väsentligt annorlunda än under vår tid. Titeln "Gud, pengar och moral" anspelar på kristendomen och den katolska kyrkans makt. Gud var allestädes närvarande. Bibeln gav de moraliska reglerna, men den gav utrymme för olika tolkningar. Eller vad sägs om synen på arbete. Jesu ord "Se på himlens fåglar: de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem" kan ställas emot "om någon icke vill arbeta, så skall han icke heller äta". Kyrkan hade även synpunkter på hanteringen av pengar, på ränta, vinst och prissättning. Att debitera ränta var en synd. Det vilade något skamligt över handel. Ett sätt att snygga upp fasaden var att göra Herren till delägare i firman. En kvarts eller halv procent av aktiekapitalet skrevs över på vår Herre och ett konto öppnades i hans namn. Samtidigt var kyrkan en av köpmännens största kunder och spelade en viktig roll i Europas kommersiella utveckling. Korstågen på 1100-talet med skeppning av trupper till det heliga landet gav varvsindustrin vid Medelhavet ett uppsving. Med hemvändande korsfarare följde nya konsumtionsvanor. Handeln växte genom ökad efterfrågan på kryddor och andra orientaliska produkter. Kyrkan uppförde också katedraler runt om i Europa och sysselsatte där generationer av stenhuggare, hantverkare och konstnärer. Den kommersiella utvecklingen var koncentrerad till de framväxande medeltida städerna. Nya institutioner som skrån och gillen samlade representanter för olika yrkeskategorier. Feodalherrar och mäktiga adelsfamiljer tappade i inflytande. Borgerskapets elitskikt kom att bli de rika köpmännen. Det var inte längre bara genom börd som en person vann socialt erkännande utan också genom ekonomisk framgång. All tillverkning var småskalig och hanverksmässig och de stora vinsterna kunde bara genereras av handel. Textilmarknaden som stod i centrum behövde råvaror från vitt skilda hörn av världen. Men den internationella handeln omfattade även andra varor som virke, metaller, spannmål, vin, kryddor och lyxvaror. Städer i Medelhavsområdet, som Genua, Florens och Venedig, hade här en central position. För att skildra företagandets villkor har författaren använt sig av affärsbrev, dagböcker och affärsmanualer från tiden 1300 – 1500, merparten skrivet av köpmän av italiensk härkomst. Medan de stora organisationerna på medeltiden – kyrkan, klosterordnar, skråna, armén – var toppstyrda och hierarkiska kom den internationella handeln att ta formen av nätverk, styrda i hög grad av aktörerna själva och baserade på ömsesidigt förtroende mellan huvudmännen i Italien och agenterna på fältet. Det var väl närmast att göra en dygd av nödvändigheten. Med dåtida bristfälliga kommunikationer och avsaknad av internationella standards måste agenten vara kunnig och självtändig. Det är en mängd röster vi får ta del av. Flera av situationerna som beskrivs tycker författaren är så bekanta att han frågar sig om det finns ett tidlöst kommersiellt beteende hos människor, en affärsmentalitet som i grunden förblir oförändrad över tid. När det gäller köpmannens motiv säger en av köpmännen (Rucellai): "Få saker bereder en människa så mycket glädje som att tjäna ihop och göra av med pengar." När Rucellai på sin ålders höst tänkte tillbaka på sitt liv som affärsman var han inte riktigt säker på vilket som egentligen varit roligast, att skapa en förmögenhet eller att spendera den. Och nog verkar det vara sant även i dag. Författaren ger källor, referenser och lästips för den som vill veta mera. Ett tjugotal illustrationer kompletterar berättelsen. Men varför finns inte ett register i den här drygt 200 sidor tjocka boken? |
SM |