Stormaktstiden Signums svenska kulturhistoria
Av Jacob Christensson m.fl.

Stockholm från öster. Källa: Erik Dahlberghs planschverk
Suecia antiqua et hodierna. Foto Marcus Andrae, KB.


Stormaktstiden är tredje delen av Signums svenska kulturhistoria. Jakob Christensson (red) och 15 medförfattare behandlar tiden från år 1611 (Gustaf II Adolf tillträder) till 1718 (Karl XII skjuts), dvs i huvudsak 1600-talet. Texten förutsätter att läsaren känner till den ”vanliga historien” så som vi möter den i skolan. De som inte gör det kan gå till t.ex. Wikipedia (uppslagsverket på nätet).

Som rubrikerna nedan visar spänner boken över ett brett fält. Några kapitel går även utanför bandets tidsgränser. Kapitelrubriker: Stormaktstidens politiska kultur, Den lärda kulturen, Rätt och moral, Studieresorna, Kommunikationer och press, Kyrka och tro, De kloka och renlärigheten, Bruksmiljö och brukskultur, Invandrare och samer, De starkaste banden, Människor och djur, Miljö och mentalitet, Att minnas de döda, Diktning för tillfället, Baletten, En värld av under.

Stormaktstiden är rikt illustrerad med ett stort antal foton i färg och i svartvitt. Tyvärr saknas en bildförteckning. Letar man till exempel efter en bild på Drottning Kristinas triumfbåge (som också finns i boken ) får man bläddra en stund.

Många av bilderna är hämtade ur Erik Dahlberghs planschverk Suecia antiqua et hodierna. Stormakten Sverige ville med verket visa upp sig utanför landets gränser. Allan Ellenius skriver: ”Avsikten var att presentera den moderna byggenskapen i städerna och på landsbygden men också att illustrera den gloriösa forntiden och därmed ge en bekräftelse på landets roll som europeisk stormakt.”

Det digra verket (över 600 sidor) har diskreta noter, en omfattande litteraturförteckning, uppdelad kapitelvis, och personregister. Bildförteckning och sakregister saknas.

SM