Civilisationernas kamp Mot en ny världsordning
Av Samuel P. Huntington
Översättning från engelskan av Katarina Sjöwall Trodden

De senaste veckorna har spaltmetrar skrivits om Muhammedbilderna i Jyllandsposten. På TV har vi sett brinnande ambassader och flaggskändande muslimska extremister. Krav på chefredaktörens avgång har ställts från islamska länder. Och vi, vi sekulariserade nordbor, är förvånade över att några enkla teckningar kan vålla sådan uppståndelse. Civilisationernas kamp av Harvardprofessorn Samuel P. Huntington har fått förnyad aktualitet. Det engelska originalet (The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order) utkom redan 1996. Hans bok har efter terroristattackerna den 11 september 2001, USA:s anfall på Afghanistan och Irakkriget blivit omvärderad.

Efter berlinmurens fall och det kalla krigets slut står inte längre det kommunistiska maktblocket mot det USA-ledda västblocket. Istället, menar Huntington, hotar en kamp mellan civilisationer. På basis av bl.a. religion och etnicitet anser han att jordens befolkning kan delas upp i 6 till 8 grupper som han kallar civilisationer. Uppdelning är inte absolut utan kan diskuteras, menar han. Exempel på civilisationer är den västerländska (Västerlandet = ungefär Västeuropa, USA och Kanada), den islamska, den kinesiska och den ortodoxa (med bl.a. Ryssland). Sovjetunionens upplösning och Jugoslaviens sönderfall har i stort sett skett utefter gränser mellan civilisationer.

Enligt Huntington skulle den huvudsakliga konfliktzonen gå mellan Västerlandet och resten av världen. Eller som han skriver: ”De mest förödande sammandrabbningarna i framtiden kommer troligen att uppstå genom ett växelspel mellan västerländsk arrogans, islamisk intolerans och kinesisk självsäkerhet.” Västerlandet förlorar ekonomiskt gentemot Asien. Därmed ändras den politiska jämvikten till Västerlandets nackdel. Skall en vitalisering av Västerlandet åstadkommas, bör USA ta på sig en ledande roll. Som det nu är kan USA på sikt splittras genom omfattande invandring från icke-västerländska kulturer. Huntington vill därför inte se ett mångkulturellt USA.

”Islams gränser är blodiga, och det gäller också innanmätet”, skriver Huntington. En viktig förklaring till muslimernas benägenhet till våldsamma konflikter ligger i de höga födelsetalen, menar han. Befolkningsökningen bland muslimerna skapar politiskt, ekonomiskt och socialt tryck på andra grupper och utlöser motreaktioner. Framförallt leder det till militärt tryck på grupper som inte är lika demografiskt dynamiska. De stora ungdomsgrupperna skapar armod, soldater och ibland terrorister. Att de höga födelsetalen kan förklaras av kvinnans svaga ställning i de muslimska länderna, säger inte Huntington.

I slutet av boken skisserar han ett scenario där en konflikt om olja mellan Kina och Vietnamn i Sydkinesiska sjön leder till ett omfattande krig med de stora civilisationerna inblandade. För att undvika sådana krig föreslår Huntington en ny världsordning baserad på en omorganisering av FN. Det gäller att respektera varandra. Eller som Huntington avslutar boken: ”Under den kommande tidsåldern kommer kampen mellan civilisationerna att utgöra det största hotet mot världsfreden, och en internationell ordning grundad på civilisationer är det säkraste skyddet mot ett världskrig.”

Boken innehåller en del tabeller, svart-vita figurer och kartor. Notapparaten är omfattande. Tyvärr saknas register.



SM