Imperiedrömmar: USA:s utrikespolitik efter det kalla kriget av Chalmers Johnson (050522)

Imperiedrömmar. USA:s utrikespolitik efter det kalla kriget.
Av Chalmers Johnson
Översättning från engelska: Tor Wennerberg

I en kommentar till boken säger Chalmers Johnson att boken inte varit lätt att skriva: ”Jag tycker inte om det den har att säga om mitt land. Men händelseförloppet som föregick och utvecklingen som följde på terroristattackerna den 11 september 2001 har övertygat mig om att denna analys är i grunden riktig.” På drygt 400 sidor, där innehållet är noggrant dokumenterat med noter, analyserar Johnson utvecklingen av USA:s försvarsmakt under senare år. Han vill förstå och varna sina landsmän om vad som pågår i maktens Washington.

Johnson redogör utförligt för USA:s militära baser utanför landets gränser. Vid tidpunkten för terroristattackerna fanns mer än 700 amerikanska militärbaser utspridda runtom i världen. Antalet utlandsstationerade militärer var lågt räknat över 250 000. Med anhöriga dubblerades siffran. Varje nytt krig som USA involveras i skapar som regel nya baser. Några kommer till, men endast sällan läggs någon ner. ”Basimperiet” expanderar därför år efter år.

Johnson frågar sig varför USA har alla dessa baser. Man kan tycka att behovet skulle ha minskat efter det kalla krigets slut. Men Johnson menar att USA oavbrutet letar efter nya sätt att rättfärdiga sin ständigt växande basstruktur. Nya uppgifter har ersatt de gamla. Skäl som har åberopats är ”humanitära interventioner” och ”avväpning av Irak”. Men efter det andra Irakkriget litar vi inte längre på Bushadministrationen. Att försöka kontrollera så många oljekällor som möjligt kan däremot vara ett verkligt skäl. Johnson tar upp några till. Här kommer imperialism och militarism in. Och Pentagon får allt större inflytande. Han tror att det finns en drift hos de makthavande att härska över andra folk i stort sett enbart därför att USA har makt att göra det.

I kapitlet ”Vad händer med globaliseringen?” analyserar Johnson Amerikas försök att upprätta ekonomisk hegemoni över en stor del av världen. Världsbanken och Internationella valutafonden bär enligt Johnson ansvaret för flera nationella ekonomiska kollapser (bl.a. Mexiko 1994-95, Thailand 1997 och Argentina 2000)och fungerar enligt Johnson som ombud för amerikanska finansdepartementet. USA som drivit på globaliseringen har knappast avsett att stödja utvecklingen i tredje världen. Världshandelsorganisationen (WTO), initierad av USA, har berövat tredje världens länder möjligheten att använda jordbrukssubventioner och lamslagit deras förmåga att bygga upp konkurrenskraftiga industrier. Samtidigt som jordbrukssubventionerna i västvärlden ökat med 100-tals miljarder dollar. Johnsons analys är tänkvärd.

Boken är väl dokumenterad, har ett fylligt register och är illustrerad med några svartvita bilder (kartor och diagram). Historiska tillbakablickar ger perspektiv på utvecklingen i ett flertal länder och regioner. Bör läsas av alla som vill försöka förstå världshändelserna.

Chalmers Johnson har varit officer i marinkåren. Han är nu professor emeritus vid University of California i San Diego och är även president i Japan Policy Research Institute. Mer om Johnson hittar du på www.jpri.org/about/officers.html