Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann.
Författare: Jonas Jonasson

När jag såg titeln, Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, var min tanke: Har Jonas Jonasson skrivit en bok om en dement släkting? Men så är det förvisso inte. På första sidan tillägnas boken författarens morfar som tycks ha trivts på ljugarbänken. Och så även Jonasson.

Det är alltså en skröna eller en saga för vuxna som Jonas Jonasson berättar. I början tyckte jag mig höra Guillous raljanta ton och misstänkte att Jonas Jonasson inte fanns på riktigt. Kanske en pseudonym. Men så är det inte. Att författaren varit journalist på Expressen och där hetat Pär-Ola och inte Jonas framgår nedan.

Huvudpersonen, Allan Edmund Karlsson, kliver alltså ut genom fönstret och försvinner på sin 100-års dag. Där börjar den osannolika historien. ”När livet går på övertid är det lätt att ta sig friheter”, konstaterar författaren. Och nog tar hundraåringen Allan sig friheter. Vi får följa honom på hans äventyr genom livet, både nu och då, det vill säga både vad Allan upplever under sin 100-åriga levnad före födelsedagen och efter. På så sätt kan Jonasson göra en tillbakablick till början av 1900-talet. Jag befarade att han skulle utnyttja tillfället till pedagogiska pekpinnar, men nej, så upplevde jag det inte. Men istället är det två skrönor som berättas. Där fokus skiftar mellan då och nu, för att konvergera i nuet.

Boken börjar i nuet med hundraåringen som försvinner. Vi får ta del av en rövarhistoria med tjuvar, poliser och åklagare. En ovanlig kriminalhistoria som till största delen utspelas inom Sverige.

Parallellt berättas Allans livshistoria som är mer än fantastisk. Den börjar i Flen där hans mor, just innan Allans nedkomst, demonstrerar för kvinnlig rösträtt. Det var här jag misstänkte författaren för dold pedagogik. Men inte. Författarens enda syfte tycks vara att underhålla.

Allan blir så småningom ”sprängämnesexpert” och hjälper amerikaner, och omedvetet även ryssar, att konstruera atombomben. Och skrönan fortsätter. Allan träffar tidens politiska höjdare som t.ex. Truman, Stalin, Mao, Brezjnev och Nixon. Historien får kanske ett något annat spår, men vad som är sanning och vad som är lögn kan ibland vara svårt att avgöra. Klart är att det är en bra historia som berättas.

Jonas Jonassons hemsida.

SM