|
Frisk, välbärgad – och uttråkad? En bok om konsten att se möjligheter med livet som pensionär Arne Jernelöv De stora barnkullarna på fyrtiotalet, fyrtiotalisterna, kommer under de närmaste åren att uppnå pensionsålder. De är som regel friska och välbärgade. Kommer de också att bli uttråkade? Knappast! Det gäller bara att inse vad livet erbjuder. Ett steg på vägen är att läsa Arne Jernelövs Frisk, välbärgad – och uttråkad?. ”Att bli pensionär är som att emigrera till ett annat land”, säger någon i Frisk, välbärgad – och uttråkad? Vi som vet håller gärna med. Ett kritiskt skede kommer när semesterkänslan går över och man förstår att detta är den nya verkligheten som skall vara till livets slut. I de goda fallen kommer något annat i stället. I de mindre goda blir personerna passiva och snart både uttråkade och lata. Första hälften av boken är som man väntar sig av en ”handbok att bli pensionär”. Där redogör Jernelöv för bland annat blivande pensionärers planer och hur det sedan blir efter pensioneringen. De vill resa, ha tid för barnbarnen, ägna sig åt sina hobbies, osv. Det blir dock inte alltid som man tänkt sig. Men som regel ångrar man inte något man gjort, bara sådant man inte gjort. Som bekant är det ”skönare lyss till en sträng som brast, än att aldrig spänna en båge”. Andra hälften av boken innehåller några berättelser ur verkliga livet. Om människor runt 60 år som brutit upp och börjat om på nytt. Det märks att Jernelöv sympatiserar med de här människorna. Jag får en känsla av att just de här berättelserna verkligen engagerar honom. I sista kapitlet beskriver han också sin egen väg till livet efter pensioneringen. En läsvärd och inspirerande bok för blivande pensionärer. Med tanke på att fyrtiotalisterna är en stor och köpstark grupp bör Frisk, välbärgad – och uttråkad? också intressera andra, som t.ex. politiker och ekonomer. |
SM |