Egyptens nycklar Jakten på hieroglyfernas gåta Hieroglyferna, de främmande skrivtecknen med fåglar, ormar och andra mystiska djur och föremål har vi sett i böcker och på utställningar med egyptiska fornfynd. Vi minns kanske vagt att man tack vara en sten – Rosettestenen – med inskripter på flera språk lyckades tolka tecknen. Det är med viss bävan jag börjar läsa boken. Måste jag lära mig hieroglyfer? Boken börjar med själva upplösingen, när François Champollion den 14 september 1822 störtar in på sin brors kontor och ropar: "Jag har kommit på det!" När han skall förklara för sin äldre bror, Jacques-Joseph, svimmar han av utmattning. François har livet igenom svag hälsa. Tio år senare dör han bara 41 år gammal. Boken är till största delen en biografi över Champollion. Fadern var bokhandlare med alkoholproblem. Den drygt tio år äldre brodern blev som en far för honom och hjälpte honom ekonomiskt. Champollions korta liv var helt inriktat på hieroglyferna och egyptologin. Det var begåvning men också hårt arbete som ledde till gåtans lösning. Berättelsen börjar dock med Napoleons berömda expedition till Egypten år 1798 där ett stort antal prominenta personer deltog. Förutom militärer fanns där bl.a. astronomer, ingenjörer, konstnärer och språkvetare. En stor mängd forntida föremål skickades hem. Bland dem ingick Rosettestenen med skrift på tre språk: hieroglyfer, demotiska (en senare form av egyptiska) och grekiska. Därmed kunde den vetenskapliga kapplöpningen börja. Svensken Johan David Åkerblad gjorde tidigt en insats genom att tolka delar av den demotiska texten. En annan svensk, Nils Gustaf Palin, kom in på ett villospår och påstod att kinesiska tecken och egyptiska hieroglyfer hade samma ursprung. Kapplöpningen utvecklade sig till en spännande kamp mellan Champollion i Frankrike och den engelske läkaren och språkvetaren Thomas Young. De närmade sig gåtans lösnig på olika sätt. Young betraktade hieroglyferna som en kod och försökte dechiffrera den enskilda hieroglyfen. Champollion såg mindre tekniskt på problemet. Det gällde att hitta den underliggande principen. Det visade sig att Rosettestenen inte var nyckeln. Hieroglyfernas kvalitet var alltför dålig. Andra inskrifter måste komplettera stenens texter. I jakten på gåtans lösning delade man inte gärna med sig av källskrifterna. Vi känner igen den akademiska striden. Det var då liksom nu viktigt att vara först. Champollion avgick till sist med segern, men Young förnekade in i det sista att fransmannen löst hieroglyfernas gåta. Boken är välskriven och pedagogisk. En del hieroglyfer illustrerar texten, men behöver inte läras in för att följa den spännande berättelsen. För den som vill veta mera om ämnet finns rekommenderad läsning.

Señor Siesta