Functional Foods Nutrition, medicin och livsmedelskunskap
Anna Blücher (red)

I min livsmedelsbutik ser jag allt fler förpackningar som lovar att innehållet är bra för hälsan på ett eller annat sätt. Speciellt kyldiskarna är fyllda med nyttiga filer och juicer. Tillsatser av vitaminer, mineraler och bakterier är vanliga. På hyllorna med matoljor hittar vi solros-, majs-, raps-, linfrö- och olivolja. Vissa innehåller n-3-fettsyror, andra n-6-fettsyror. Hur skall vi kunna välja? Är det mer än pris och smak som avgör? Är vissa oljor mer hälsosamma än andra?

Tio forskare har i boken Functional Foods skrivit om sina specialområden: fetter, kolhydrater, vitaminer, antioxidanter, bioaktiva naturprodukter, mikroorganismernas betydelse, etc. Framställningen är fokuserad på relationen mellan kost och hälsa och möjligheterna att utveckla nya functional foods, eller mervärdesmat som är ett av många förslag till svensk benämning.

Att nya produkter kommer anses givet. Stora pengar finns att hämta. Varken matcirkeln, kostpyramiden eller tallriksmodellen kommer att vara relevant i och med en ”gränslös” produktutveckling. Alla är inte positiva till den här utvecklingen. En kritisk röst menar att gränserna suddas ut mellan livsmedel, kosttillskott och läkemedel. Att det blir svårare för myndigheterna att skydda konsumenten från att äta livsmedel som inte är säkra. Och att konsumenten blir än mer konfunderad om hur hon bäst skall kunna äta utifrån rekommendationer.

Vi vet att människan är genetiskt bäst anpassad till sådan föda som stod till buds för årtusenden sedan, då hon var jägare-samlare. Kosten hade då en kvot mellan n-6- och n-3-fettsyror som var nära ett. Den kvoten återspeglas i fetterna i vår hjärna och i våra cellmembraner. En kost med hög andel n-6-fettsyror anses ha negativa effekter på hälsan. Risken för t.ex. hjärtsjukdom, högt blodtryck och diabetes ökar. Under de senaste 100-150 åren har det skett enorma förändringar i kosten, bl.a. genom ökat intag av n-6-fettsyror i förhållande till n-3-fettsyror. Främsta anledningen sägs vara den ökade konsumtionen av vissa vegetabiliska oljor från bland annat majs- och solrosfrön. Bör vi alltså välja bort majs- och solrosoljan i butiken? Men det beror förstås på kostens sammansättning i övrigt.

Den som söker enkla dietråd får leta. Det är inte heller syftet med boken, som i första hand vill ge en förståelse för enskilda faktorers betydelse för hälsan. Boken är primärt avsedd för högskolestudenter som ett komplement till traditionella böcker i näringslära. I en bilaga presenteras grundläggande näringslära för dem som anser sig behöva bättra på sina kunskaper i ämnet.

Boken är illustrerad med ett stort antal teckningar, bl.a. av kemiska strukturer. Den har sakregister och ger källor samt böcker och artiklar för vidare läsning. I några fall refereras till webb-adresser. Boken är inte helt enkel att läsa, framförallt på grund av det stora antalet förkortningar som förekommer i några avsnitt.

SM